Så gör du egenkontroll enligt livsmedelslagen

Säkra livsmedel är ditt ansvar – det här ska egenkontrollen uppnå

Som livsmedelsföretagare ansvarar du för att bara säkra livsmedel släpps ut på marknaden. All livsmedelshantering kan medföra risker, och hanteringen ska kontrolleras så att riskerna minimeras. Därför ska alla livsmedelsföretag ha ett system för livsmedelssäkerheten, enligt Livsmedelsverket.

Egenkontrollen är arbetssättet som visar att verksamheten följer livsmedelslagstiftningen. Den ska vara förebyggande och anpassad efter riskerna i just din verksamhet, och omfatta kontroll från inköp och förvaring till tillagning, servering och märkning. Du ansvarar också för att rutinerna fungerar och att personalen vet vad som gäller, enligt Stockholms stad.

Målet är att konsumenterna inte ska bli sjuka av maten du säljer eller serverar. Livsmedel får inte innehålla farliga bakterier, främmande föremål eller allergener som inte är tydligt märkta. Egenkontrollen ska fånga mikrobiologiska, kemiska och fysiska faror samt brister i informationen om livsmedlen.

Så hänger grundförutsättningar, HACCP och spårbarhet ihop

Systemet för livsmedelssäkerhet består av tre samverkande delar: rutiner, egna kontroller och uppföljningar av verksamheten. I systemet ingår grundförutsättningarna, HACCP-baserade förfaranden och rutiner för att säkerställa spårbarhet, enligt Livsmedelsverket.

Grundförutsättningarna är de allmänna hygienkrav som gäller alla livsmedelsföretag och finns i bilaga I och II till förordning (EG) nr 852/2004. Med god kontroll över grundförutsättningarna kan du enligt Livsmedelsverket ta bort de flesta farorna i verksamheten. Exempel på områden är personalens utbildning, personlig hygien, lokaler och utrustning, underhåll, rengöring, skadedjursbekämpning, temperaturövervakning, vattenkvalitet, varumottagning, livsmedelsinformation som märkning och redlighet, spårbarhet samt mikrobiologiska och kemiska kriterier.

HACCP står för Hazard Analysis and Critical Control Points, det vill säga faroanalys och kritiska styrpunkter. Modellen innebär att företaget identifierar riskerna och hittar, styr och kontrollerar de punkter i processen där livsmedelssäkerheten måste hållas under kontroll. Grundförutsättningarna gäller alla, men primärproducenter omfattas inte av kravet på HACCP-baserade förfaranden.

Alla som hanterar livsmedel – restauranger, caféer, skolor och butiker – ska ha ett egenkontrollprogram enligt livsmedelslagen, och programmet ska bygga på HACCP-principerna. Det skriver Köpings kommun i sin vägledning.

Börja med verksamhetsbeskrivning och flödesschema

Ett egenkontrollprogram bör innehålla uppgifter om företaget, en verksamhetsbeskrivning, beskrivning av rutiner, ett flödesschema och en faroanalys med kritiska styrpunkter. Det är strukturen Kalmar kommun rekommenderar, och den följer samma logik som Livsmedelsverkets beskrivning av systemet.

Verksamhetsbeskrivningen tar övergripande information om företaget: namn, eventuellt bolagsnamn, organisationsnummer, kontaktuppgifter och verksamhetsansvarig. Beskriv kort vilken typ av livsmedel som hanteras eller distribueras och vilken målgruppen är – till exempel om verksamheten serverar särskilt känsliga grupper. Det styr hur högt du behöver prioritera olika risker.

Flödesschemat visar samtliga hanteringssteg, från inköp till försäljning eller servering. Det ska spegla den faktiska hanteringen: varor som tas emot, förvaras, bereds, tillagas, kyls, värms, portioneras, paketeras, lagerhålls och levereras eller serveras. Flödesschemat blir underlag för faroanalysen – det är i stegen du sedan letar risker.

Gör en faroanalys och peka ut kritiska styrpunkter

Faroanalysen kartlägger riskerna i verksamheten. Där bestäms också de kritiska styrpunkterna, det vill säga de hanteringssteg som måste vara under kontroll för att livsmedlen ska vara säkra. Det är precis de steg som flödesschemat har synliggjort.

Arbeta steg för steg genom flödet och ställ för varje hanteringssteg frågan vad som kan gå fel: vilka faror kan uppstå här, hur allvarliga är de och hur sannolikt är det att de inträffar? Farorna kan vara mikrobiologiska, kemiska eller fysiska och handla om tid, temperatur, rengöring, smitta från personal, allergener eller främmande föremål.

En kritisk styrpunkt är ett steg där en fara kan förebyggas, tas bort eller reduceras till en godtagbar nivå, och som därför måste styras med en mätbar kontroll. När du känner till riskerna kan du ta fram arbetsmetoder och rutiner för att upptäcka och åtgärda fel i livsmedelshanteringen.

Skriv rutiner för grundförutsättningarna

Olika typer av företag kräver olika rutiner, men grundförutsättningarna gäller alla livsmedelsföretag enligt Livsmedelsverket. Utgå från de exempelområden som Livsmedelsverket lyfter och skriv ned hur verksamheten hanterar dem i praktiken.

Kalmar kommuns förslag till rutiner visar hur detaljerat detta kan brytas ned, med exempel på rutiner för allt från utbildning och rengöring till ankomstkontroll, temperaturkontroller och intern revision. Välj de rutiner som motsvarar din verksamhets hanteringssteg, och beskriv i varje rutin vad som ska göras, hur ofta och vem som ansvarar.

Reglerna är formulerade så att flera olika lösningar kan uppfylla kraven. De beskriver oftast egenskaper eller effekter som ska uppnås – till exempel att lokalerna ska hållas rena och i gott skick, ha ändamålsenlig och tillräcklig ventilation och ett adekvat antal lämpligt placerade och utformade handtvättställ – i stället för att detaljstyra utformningen. Vad som är tillräckligt, adekvat eller ändamålsenligt bedömer du utifrån målet att livsmedlen ska vara säkra. Det skriver Livsmedelsverket.

Kontrollera temperatur och hantering genom hela flödet

Temperaturen är en av de kontroller som ska följas genom hela flödet. I Kalmar kommuns rutinförslag återkommer ankomstkontroll, temperaturkontroll för kyl och frys, upptining, tillagning och återupphettning, varmhållning, nedkylning, temperaturkontroll av utlevererad mat samt kontroll av diskmaskinens temperatur. Koppla varje kontroll till det steg i flödesschemat där den behövs, och ange ett eget gränsvärde som bygger på livsmedlets känslighet och hur verksamheten arbetar.

Kontrollen ska göras genom mätning, inte uppskattning: försäkra dig om rätt temperatur genom att mäta. Tillagning ska göra maten tillräckligt het, och mat som inte serveras omedelbart måste kylas ned snabbt – långsam nedkylning är en vanlig orsak till matförgiftning. Frysning dödar inte mikrober, så mat som ska frysas bör frysas in direkt efter nedkylning.

Varje mätning behöver inte dokumenteras i detalj, men avvikelser ska hanteras. Bestäm i rutinen vad som händer när ett värde ligger utanför gränsen: vilken åtgärd som sätts in för livsmedlet, vem som fattar beslut om att kassera eller på annat sätt säkra varan, och hur åtgärden och orsaken skrivs ned så att samma fel kan undvikas nästa gång.

Viktiga statistik och riktlinjer för egenkontroll

• Kyltemperatur (mat) — max 5 °C

Märkning, allergener, redlighet och spårbarhet

Livsmedelsinformation – märkning och redlighet – är ett av de områden Livsmedelsverket lyfter som exempel på vad som kan vara grunden för den egna kontrollen. Information till kunden ska vara korrekt, tillräcklig och lättförståelig och får inte vara vilseledande. Om du har en rutin för området beskriver du vem som tar fram och kontrollerar informationen, var den finns och hur den uppdateras när recept eller leverantörer ändras.

Allergener och specialkost kräver särskild noggrannhet: redan en liten mängd olämplig mat kan orsaka livsfarliga symtom för en allergisk person. Beskriv hur ni undviker blandning, till exempel genom ordningen i arbetet, separata redskap och ytor, och hur personalen kontrollerar innehållet i råvaror och halvfabrikat innan maten serveras eller säljs. Ingrediensförteckningar och leverantörsinformation behöver finnas tillgängliga och vara uppdaterade.

Spårbarhet är en del av systemet för livsmedelssäkerhet: enligt Livsmedelsverket ingår rutiner för att säkerställa spårbarhet. I praktiken handlar det om att spara uppgifter om följesedlar, partibeteckningar och datum, och att kunna plocka fram dem snabbt om en vara visar sig vara felaktig.

Dokumentera, följ upp och hantera avvikelser

Det finns inget uttalat krav på att egenkontrollen ska vara dokumenterad, men för verksamheter med flera anställda kan det vara en klar fördel eftersom alla behöver vara väl insatta i rutinerna och i vad som krävs för säkra livsmedel. Det skriver Kalmar kommun, som också pekar på att dokumentation underlättar utredningar av eventuella matförgiftningar och gör inspektionerna snabbare.

Hur dokumentationen ser ut är upp till dig – den kan föras på papper eller digitalt. Välj den form som personalen faktiskt använder i vardagen: blanketter eller digitala formulär för temperaturkontroller, ankomstkontroller, rengöring och utbildning, med plats för datum, vem som utfört kontrollen och resultatet.

En avvikelse ska inte bara noteras utan åtgärdas och följas upp. Skriv ned vad som avvek, orsaken, vilken åtgärd som vidtogs med livsmedlet, vem som fattade beslutet och vad som gjorts för att det inte ska upprepas. I Kalmars lista över rutinförslag finns en rutin för intern revision. Vid ett kontrollbesök behöver du kunna redogöra för vilka rutiner du har för att upprätthålla livsmedelssäkerheten, och kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd inspekterar verksamheten regelbundet.

Anpassa egenkontrollen efter din verksamhet

Lagen talar inte om exakt hur egenkontrollen ska göras; det viktigaste är att den är anpassad efter din verksamhet. Köpings kommun räknar upp exempel på verksamheter som ska ha egenkontroll inom livsmedelshantering: restauranger, caféer, förskolor och skolor, vård- och omsorgsboenden, cateringverksamheter och tillagningskök, samt butiker, kiosker, bagerier, delikatesser och grossister. Tyngdpunkten i programmet blir olika beroende på vilka hanteringssteg som finns och hur känslig målgruppen är.

En restaurang med à la carte-produktion har många kritiska styrpunkter kring tillagning, varmhållning och nedkylning samt kring allergener vid specialkost och informationen till gästen. En butik eller grossist har i stället tyngdpunkten på varumottagning, kyl- och frystemperaturer under lagring, märkning och spårbarhet. Ett tillagningskök eller skolkök som lagar mat i förväg behöver lägga stor vikt vid nedkylning och vid specialkost för många portioner samt vid utleverans. En cateringverksamhet behöver utöver tillagningsstegen också kontrollera temperaturen på mat som transporteras och levereras till kund.

Gå tillbaka till flödesschemat och de kritiska styrpunkterna: de rutiner som ligger närmast de steg där en fara kan uppstå ska vara mest genomarbetade, medan övriga kan hållas enklare.

Stöd, branschriktlinjer och nästa steg

Livsmedelsverket är den centrala källan för vägledning: där finns allmänna hygienkrav, beskrivning av grundförutsättningarna, HACCP-modellen och branschriktlinjerna. Branschriktlinjerna har tagits fram av livsmedelsbranschen själv och visar hur kraven kan uppfyllas i praktiken, vilket kan spara arbete med att formulera egna lösningar.

Kommunens miljöförvaltning kan ge råd och vägledning om hur du kan tänka kring din egenkontroll. Däremot får myndigheten inte bygga upp din egenkontroll eller skriva rutiner och dokument åt dig. Behöver du praktisk hjälp med att ta fram programmet vänder du dig i stället till en branschorganisation eller en konsult – det framhåller Stockholms stad.