Så följer du prisutvecklingen på livsmedel i inköpsarbetet

Varför livsmedelspriserna hör hemma i inköpsarbetet

SCB:s genomgång från december 2024 visar att konsumentpriserna på livsmedel stigit med 31 procent sedan 2019 och toppade på 21 procent i årstakt i början av 2023. Ekonomifakta uppger i mars 2025 att livsmedelspriserna ökat med nästan 38 procent sedan januari 2019, medan den allmänna prisnivån i Sverige stigit med 28 procent under samma period. Källorna anger olika nivåer, men båda visar kraftiga uppgångar; enligt Ekonomifakta har livsmedel stigit mer än den allmänna prisnivån.

Enligt Ekonomifakta ligger livsmedelspriserna kvar på en permanent högre nivå. Den gamla prisnivån är därför irrelevant som jämförelsepunkt i budget- och avtalsarbete; utgångspunkten måste vara nuvarande nivå plus den löpande förändringstakten.

Utveckling av livsmedelspriser i Sverige: 2019–2025

Livsmedelspriser vs. allmän prisnivå: 2019–2025

Så hänger KPI och PPI ihop för livsmedel

Producentprisindex (PPI) för livsmedel visar prisutvecklingen från producenternas perspektiv: det mäter förändringar i de priser svenska återförsäljare betalar till producenter. PPI påverkas av råvarupriser samt energi- och transportkostnader och används som en tidig indikator på hur konsumentpriserna kan utvecklas. KPI mäter i stället prisutvecklingen i konsumentledet – det pris som hushåll och inköpare möter.

Det finns ett tydligt samband mellan konsument- och producentpriser på livsmedel, både i Sverige och i EU. Enligt Ekonomifakta tyder det på att de ökande livsmedelspriserna till stor del kan förklaras av ökande producentpriser. För bevakningen innebär det att de två serierna fyller olika funktioner: PPI beskriver kostnadstrycket uppströms (råvara, energi, transport), medan KPI visar vad som faktiskt slår igenom i de priser du betalar eller fakturerar mot.

Använd PPI som tidig signal – med eftersläpning

Data från år 2000 visar ett tydligt samband mellan utvecklingen av konsument- och producentpriser på livsmedel: när PPI stiger följer KPI efter till cirka 80–90 procent inom tre månader. Ekonomifakta illustrerar det med ett räkneexempel – stiger en insatsvara med 10 kronor blir konsumentpriset 9 kronor dyrare inom tre månader.

Om KPI fortsätter att följa den historiska trenden kan utvecklingen av PPI användas för att förutspå vad som kommer att hända med livsmedelspriserna framöver. Praktiskt betyder det att PPI-rörelsen i din kategori är den tidigaste läsningen av riktningen för de priser dina avtal sannolikt möter inom ett kvartal – men den är en indikator, inte en garanti, eftersom sambandet är beräknat på historiska data.

Hur du använder PPI för att förutsäga konsumentprisutveckling

Följ varugrupper och bakomliggande drivkrafter

Olika varugrupper påverkas av olika chocker och har därför olika inflationstakt. Transportberoende varor är mer känsliga för förändringar i dieselpriset än andra varor. Kronan har dessutom försvagats, vilket gör det dyrare att importera varor från utlandet – en faktor som slår olika hårt beroende på hur importberoende en kategori är.

Ett konkret exempel på att en generell inflationsbild inte räcker: producentpriserna för livsmedel följde samma mönster som de allmänna producentpriserna fram till årsskiftet 2022/2023, men därefter har den allmänna producentprisnivån fallit medan producentpriserna för livsmedel fortsatt att stiga. Motsvarande mönster går inte att utläsa för konsumentpriserna, där prisutvecklingen i stället stabiliserats. Bevakningen bör därför delas upp per relevant inköpskategori och per drivkraft (råvara, energi, transport, valuta), inte bara följas som ett enda livsmedelstal.

Förändring i producentpriser (PPI) för livsmedel efter 2022/2023

Volymer och substitution – priset är inte hela bilden

Volymerna av mat och dryck sjönk när priserna steg, som mest med 8 procent i årstakt under 2022. Volymutvecklingen beräknas genom att förändringen i värdet av hushållskonsumtionen deflateras med förändringen i prisutvecklingen för samma ändamål – sjunkande volymtal kan alltså rymma mer än en faktiskt minskad mängd mat.

Under de kraftiga prisuppgångarna valde hushållen att köpa relativt mindre av det som blivit relativt dyrare, och vice versa. Ett exempel: 2022 och 2023 drog hushållen ner på inköpen av dyrare ekologiska varor till förmån för billigare icke-ekologiska. Substitutionen hade under 2022 och 2023 något större påverkan på livsmedelsinflationen än tidigare under 2000-talet, även om effekterna varit marginella. Lägg därtill att befolkningen ökade med 2 procent mellan 2019 och 2023, vilket betyder att konsumtionen per capita i princip stått stilla sedan 2019.

För den som bevakar egna volymer är slutsatsen att fallande volym kan vara ett tecken på ändrat konsumtionsbeteende – kunderna byter ned sig i pris – snarare än att de köper mindre mängd. Det påverkar sortiments- och avtalsarbetet: en volymnedgång i en dyrare kategori kan motsvaras av tillväxt i en billigare, och nettoeffekten på intäkt och marginal syns inte i prisstatistiken.

Effekter av substitution och volymutveckling i hushållen

• Substitution mellan ekologiska och icke-ekologiska varor — Hushållen valde billigare alternativ under 2022–2023

Bygg en enkel rutin för löpande bevakning

Lägg också in en fast punkt för konkurrens- och regelperspektivet i avtalsgenomgången. Konkurrensverket beskriver i rapporten ”Ökande livsmedelspriser och förändrad konkurrens?” att inflationen under de senaste åren bidragit till kraftiga prishöjningar på flera konsumentnära marknader, inte minst på livsmedel.

Regeringens lagrådsremiss från den 11 februari 2021 innehåller förslag till en ny lag om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter. Följ därför både prisstatistiken och den här typen av regelförslag när du går igenom leverantörsavtal och inköpsvillkor.

Tolka utvecklingen utan att dra för stora slutsatser

Den senaste tidens uppgång tyder enligt Ekonomifakta på att livsmedelspriserna troligen kommer att fortsätta öka innan de vänder nedåt igen – exakt hur priserna kommer att utvecklas är det ingen som vet med säkerhet. Under 2025 har konsumentpriserna ökat mer än den generella prisnivån.

Prisutvecklingen är inte unik för Sverige: Sverige är inget undantag utan följer den genomsnittliga utvecklingen inom EU.