Så följer du prisutvecklingen på livsmedel i inköpsarbetet

Varför livsmedelspriserna hör hemma i inköpsarbetet

SCB:s genomgång från december 2024 visar att konsumentpriserna på livsmedel stigit med 31 procent sedan 2019 och toppade på 21 procent i årstakt i början av 2023.

Ekonomifakta uppger i mars 2025 att livsmedelspriserna ökat med nästan 38 procent sedan januari 2019, medan den allmänna prisnivån i Sverige stigit med 28 procent under samma period.

Nivåerna skiljer sig mellan källorna, men båda visar kraftiga uppgångar; enligt Ekonomifakta har livsmedel stigit mer än den allmänna prisnivån.

Enligt Ekonomifakta ligger livsmedelspriserna kvar på en permanent högre nivå. Den gamla prisnivån är därför ingen relevant jämförelsepunkt i budget- och avtalsarbete. Utgångspunkten bör vara nuvarande nivå plus löpande förändringstakt.

Livsmedelsverket och Jordbruksverket publicerade den 30 juni 2025 rapporten Livsmedelsförsörjningen i siffror, den första samlade bilden av hela livsmedelskedjan. Där sammanställs 101 olika indikatorer, från svensk primärproduktion och utrikeshandel till dagligvaruhandelns lager och offentliga måltider.

Prisutveckling på livsmedel i Sverige: 2019–2025

Uppgifter om prisökning: SCB vs Ekonomifakta

Så hänger KPI och PPI ihop för livsmedel

Producentprisindex (PPI) för livsmedel mäter förändringen i de priser svenska återförsäljare betalar till producenter. Indexet påverkas av råvarupriser samt energi- och transportkostnader och används som tidig indikator för konsumentpriserna. Konsumentprisindex (KPI) mäter i stället konsumentledet – priset hushåll och inköpare möter.

Sambandet mellan konsument- och producentpriser på livsmedel är tydligt, både i Sverige och i EU. Enligt Ekonomifakta tyder det på att de ökande livsmedelspriserna till stor del förklaras av ökande producentpriser. PPI beskriver kostnadstrycket uppströms (råvara, energi, transport), medan KPI visar vad som slår igenom i de priser du betalar eller fakturerar mot.

Jordbruksverket publicerar fyra index för livsmedelskedjan med basår 2020=100: Produktionsmedelsprisindex (PM-index), Avräkningsprisindex (A-index), Producentprisindex för jordbruksreglerade livsmedel (PPI-J) och Konsumentprisindex för jordbruksreglerade livsmedel (KPI-J). PM-index mäter prisutvecklingen för insatsvaror som utsäde, djurfoder, bränsle till maskiner och underhåll av byggnader. A-index mäter vad producenterna i första ledet får betalt för sina produkter.

PPI-J och KPI-J är specialbearbetningar av PPI och KPI som Statistiska centralbyrån gör på uppdrag av Jordbruksverket. PM- och A-index samlar Jordbruksverket själva in och översänder dem till Eurostat enligt ett så kallat gentlemen's agreement. Bakom varje index ligger hundratals priser som samlas in oftast månadsvis och viktas ihop per produkt, produktgrupp och totalindex.

Använd PPI som tidig signal – med eftersläpning

Data från 2000 visar ett tydligt samband mellan konsument- och producentpriser på livsmedel: när PPI stiger följer KPI efter till cirka 80–90 procent inom tre månader. Ekonomifakta illustrerar med ett räkneexempel: stiger en insatsvara med 10 kronor blir konsumentpriset 9 kronor dyrare inom tre månader.

Om KPI fortsätter följa den historiska trenden kan PPI användas för att förutspå livsmedelspriserna framöver. PPI-rörelsen i din kategori är då den tidigaste läsningen av riktningen för de priser dina avtal sannolikt möter inom ett kvartal. Den är en indikator, inte en garanti, eftersom sambandet bygger på historiska data.

Mellan december 2024 och december 2025 steg PPI-J med 4,7 procent medan KPI-J ökade med 3,2 procent, enligt Jordbruksverkets statistikrapport Prisindex och priser på livsmedelsområdet (JO1001). Producentledet rörde sig alltså snabbare än konsumentledet under perioden.

Följ varugrupper och bakomliggande drivkrafter

Olika varugrupper träffas av olika chocker och har därför olika inflationstakt. Transportberoende varor är känsligare för dieselpriset än andra. Kronan har försvagats, vilket fördyrar import från utlandet – olika hårt beroende på hur importberoende en kategori är.

Ett konkret exempel: producentpriserna för livsmedel följde samma mönster som de allmänna producentpriserna fram till årsskiftet 2022/2023. Därefter har den allmänna producentprisnivån fallit medan producentpriserna för livsmedel fortsatt stiga.

För konsumentpriserna går motsvarande mönster inte att utläsa; där har prisutvecklingen i stället stabiliserats. Bevakningen bör därför delas upp per relevant inköpskategori och per drivkraft (råvara, energi, transport, valuta), inte bara följas som ett enda livsmedelstal.

Längst upp i kedjan minskade PM-index med 1,7 procent mellan december 2024 och december 2025. Djurfoder minskade tydligast, med 13,1 procent. A-index minskade 5,5 procent och potatis 28,5 procent under samma period.

Jordbruksverket följer försörjningsgraden för 18 råvaror inom jordbruk och trädgård. För spannmål steg den från 115 procent 2024 till 150 procent 2025, mot ett delmål på 127 procent 2030 och ett slutmål på 140 procent 2035. Socker gick från 87 till 103 procent, medan nötkött sjönk från 57 till 54 procent och får- och lammkött från 25 till 23 procent.

Enligt Livsmedelsverket och Jordbruksverket är svensk livsmedelsproduktion mycket beroende av import av insatsvaror som diesel, mineralgödsel och reningskemikalier. Dessutom produceras eller förs det mesta av maten in via södra Sverige, vilket ställer krav på fungerande transporter.

Volymer och substitution – priset är inte hela bilden

Volymerna av mat och dryck sjönk när priserna steg, som mest med 8 procent i årstakt under 2022. Volymutvecklingen beräknas genom att värdet av hushållskonsumtionen deflateras med prisutvecklingen för samma ändamål. Sjunkande volymtal kan därför rymma mer än en faktiskt minskad mängd mat.

Under de kraftiga prisuppgångarna köpte hushållen relativt mindre av det som blivit relativt dyrare, och vice versa. Exempel: 2022 och 2023 minskade hushållen inköpen av dyrare ekologiska varor till förmån för billigare icke-ekologiska.

Substitutionen hade under 2022 och 2023 något större påverkan på livsmedelsinflationen än tidigare under 2000-talet, även om effekterna var marginella. Befolkningen ökade med 2 procent mellan 2019 och 2023, vilket betyder att konsumtionen per capita i princip stått stilla sedan 2019.

För egen volymbevakning: fallande volym kan vara ett tecken på ändrat konsumtionsbeteende – kunderna byter ned sig i pris – snarare än att de köper mindre mängd. Det påverkar sortiments- och avtalsarbetet. En volymnedgång i en dyrare kategori kan motsvaras av tillväxt i en billigare, och nettoeffekten på intäkt och marginal syns inte i prisstatistiken.

Livsmedelsförsörjningen i siffror samlar indikatorer som livsmedelskonsumtion i Sverige och EU, utrikeshandel med livsmedel, dagligvaruhandelns lager och offentliga måltider. De ger en bild av volymer och flöden vid sidan av prisstatistiken.

Bygg en enkel rutin för löpande bevakning

Lägg in en fast punkt för konkurrens- och regelperspektivet i avtalsgenomgången. Livsmedelspriserna har stigit kraftigt de senaste åren, vilket gör konkurrens- och regelperspektivet relevant att bevaka.

Följ därför både prisstatistiken och relevanta regelförslag i genomgången av leverantörsavtal och inköpsvillkor.

Jordbruksverket publicerar statistikrapporten Prisindex och priser på livsmedelsområdet (JO1001) med års- och månadsstatistik. Uppgifterna finns i myndighetens statistikdatabas och priserna samlas in oftast månadsvis.

Jordbruksverket fortsätter sin löpande bevakning av marknaden och publicerar lägesrapporter; du kan prenumerera på sidan för att få en notis vid ny rapport. Under 2023 och 2024 kom lägesrapporterna varje månad. Den senaste publicerades den 21 maj 2026.

Hämta månadssiffrorna ur statistikdatabasen och stäm av PPI-J mot KPI-J för dina egna produktgrupper inför avtalsgenomgången. Kombinera det med lägesrapporterna, som beskriver händelser som kan påverka den svenska jordbruks- och trädgårdssektorn.

Rutin för löpande bevakning av livsmedelspriser

Tolka utvecklingen utan att dra för stora slutsatser

Enligt Ekonomifakta tyder den senaste tidens uppgång på att livsmedelspriserna troligen fortsätter öka innan de vänder nedåt igen. Exakt hur priserna utvecklas vet ingen med säkerhet. Under 2025 har konsumentpriserna ökat mer än den generella prisnivån.

Prisutvecklingen är inte unik för Sverige: landet är inget undantag utan följer den genomsnittliga utvecklingen inom EU.

Livsmedelsverket och Jordbruksverket konstaterar att Sveriges kapacitet att producera livsmedel i grunden är god. Enligt beräkningarna skulle den svenska produktionen kunna täcka befolkningens energibehov och räcka till 14 miljoner individer.